.

Varje gång jag ska hem från gymmet måste jag ta mig upp för världens tyngsta uppförsbacke. Självklart brukar jag leda cykeln den sista biten, men idag gav jag mig fan på att klara av hela backen.

Klättringen kan börja - man ser inte ens toppen


En bra bit på vägen - man kan skymta toppen


Brutalaste och brantaste biten kvar


Linus - starkare än Lance Armstrong!

Simon har löst det åt oss. Han hänger rätt mycket med 3 tjejer från göteborgsområdet. De är dessa vi ska dra med till dalarna. Jag har inte pratat med honom men han har inget val. Jag tror till och med de ser rätt bra ut, men jag måste göra djupare efterforskningar.

Kanske bara är jag, men jag tycker den sista meningen är så jäkla underbar, "Jag tror till och med de ser rätt bra ut, men måste göra djupare efterforskningar." Haha!

I de nyaste numret av Tennismagasinet bidrar jag med följande artikel/reportage, eller vad det nu kallas, plus några notiser:





Så glöm nu inte att springa till närmsta Pressbyrån och kapa tidningen, alternativt gå in på www.tennismagasinet.se och signa upp för en prenumeration. Där går också att köpa gamla nummer (jag har skrivit i de senaste fyra numrena).

När jag satsade på min tennis så sa jag alltid att mitt mål var att den dagen jag lägger spaden på hyllan så skulle jag med handen på hjärtat kunna säga till mig själv att jag verkligen gjort allt som stod i min makt för att lyckas. Och det känner jag att jag kan göra. Jag gjorde verkligen allt jag kunde, men var helt enkelt inte tillräckligt bra. Det känns bra.

Jag försöker tänka på det här sättet i de flesta situationer. Okej, skolan kanske jag...kunde gjort lite mer i, men det är undantaget som bekräftar regeln. Men vad gör man när man har gjort sitt bästa, allt som stått i ens makt, misslyckats men ändå inte känner sig tillfredsställd?

Man lyssnar på den här låten:
http://www.youtube.com/watch?v=iyd8dY8rRtA

Sedan reflekterar man över livet, man kanske går ut i skogen och möjligen infinner sig ett tillfälle att fånga ett vilt djur.

Det är som med allting annat. Om något är F.U.B.A.R. så bör man skifta fokus. Enda skillnaden här är att det är känslolivet som spökar med sina kemiska substanser i din hjärna. Men tro för fan inte att du fångat gammelgäddan.

Vad mycket metaforer det blev...

Man bryter ihop och går vidare, håller även med den anonyme dåren ovanför mig, fånga ett vilt djur och kom igen sedan!

Världens coolaste visitkort är utan tvekan framtaget av Peter Siepen. Vet inte om han använder det längre, men det såg iaf ut så här:



Och på baksidan stod det: "Min fysik - din belöning".

Fan vad coolt! Funderar också på att skaffa ett liknande, men bör kanske börja med att skaffa ett jobb där man har användning av ett visitkort. Plus en kropp att ha på framsidan...

Funderade lite nu under veckan. I princip samtliga killar jag pratat med har sagt att tjejer i mångt och mycket är helt oförståeliga. Tidigare har jag ställt mig skeptisk till detta, men har nu börjat förstå vad killarna menat. Som en tränare sa: "Det är inte lätt för dem - två hjärnceller och det är inbördeskrig emellan dessa".

Hur som helst - det borde vara så mycket enklare för bögar. De måste förstå sin partner så mycket bättre än vad en man/kvinna förstår varandra! Missförstånden och meningsskiljaktigheterna bör vara färre. Så mycket enklare att vara gay med andra ord. Precis som Magnus Uggla sjöng: "Det är världens grej, att bli gay". Varför är man inte det?

Delgav mina tankar för kollegan Hanky under veckan, och han höll med mig. Dock inte fullt ut.

Hanky: Men tjejer har ju trots allt vissa fördelar.
Jag: Hm...vilka då?
Hanky: Eh...de...de...eh...de har ingen kuk...?
Jag: Jo, det är väl korrekt. En god poäng - jag köper den rakt av. Men du menar att om tjejerna också haft snabel så hade de inte haft några fördelar alls? Då hade de varit totalt oanvändbara?
Hanky: Hm...ja, jag antar att jag menar det...tror jag.

Antingen får Hanky jobba på att förbättra sin kvinnosyn, eller så har han helt enkelt jävligt rätt i det han säger, och det är vi andra som måste komma till insikt med att det faktiskt vore så mycket bättre ifall man lärde sig uppskatta platta bröst istället för utstickande.

Igår kom det in en kommentar till kvällsinlägget som handlade om att jag var en tönt etc. Ända sedan jag började blogga för ca ett år sedan så har det konstant strömmat in liknande kommentarer, så jag höjer inte på ögonbrynen åt dem längre - man har lärt sig att ignorera.

I morse skrev jag ett nytt inlägg, och till det så kom det ännu en kommentar som sa att jag var en tönt. Inte heller det något jag normalt sett bryr mig om, men det intressanta var att den kom från exakt samma ip-adress som kommentaren dagen innan kom ifrån! Jag scrollade då ner i historiken bland kommentarerna och fann ett antal liknande kommentarer från just den här ip-adressen. Gemensamt för dem alla: Samma ip-adress, alltid en anonym avsändare samt alltid en kommentar som var till för att trycka ner mig.

Här nedan ser ni samtliga kommentarer från den här ip-adressen:

* Det sistnmämna passar dig lätt!
* hoppas du krockar
* Johannes: Tönt kan du vara
* tönt
* Idiot gå vidare
* Du är en sån jävla tönt. Tror att du skriver så djupt, men det är bara skitsnack, du och ditt pack!
* TÖNT!

Kommentarerna var alla skrivna i mars månad (19, 21, 21, 21, 24, 25, 26) och till följande inlägg: Ung man söker, Mitt Liv, Mitt Liv, Mitt Liv, Flickan och de bruna chokladkakorna, Träden klarar sig utan vatten, solen syns mycket väl på naten, Hår på stortån.

"Intressant" tänkte jag. När jag tidigare hade tennissidan DownTheLine så kunde man aldrig se ip-adresserna som låg bakom kommentarerna, men det kan man här på blogg.se, så jag tänkte att det kunde vara lite kul att se var någonstans i landet den här människan satt som la ner så otroligt mycket energi på att få mig att förstå att jag är en tönt.

Så jag googlade "spåra ip-adresser" och klickade upp första bästa sidan som dök upp.

Där kunde man sedan fylla i ip-adressen, och vips så dök kommunen upp som ip-adressen tillhörde. Den här adressen tillhörde Roslags Näsby. "Hmm" tänkte jag. Jag hade för mig att det låg typ i Stockholm, men var inte 100, så jag googlade kommunen. Jag fick upp Wikipedia, och där står det: "Roslags Näsby är en kommundel i Täby Kommun, Stockholms län".

"Hmm..." tänkte jag igen. "Vem bor i Täby som läser min blogg...?" Jo just det ja! Vilket galet sammanträffande - mitt ex nygamla pojkvän bor ju där! Vilken trevlig, sympatisk och mogen kille hon verkar ha hittat, haha!

Jag och Dilf går i varandras fotspår. Vi gick båda i Kramfors, vi bodde ihop, vi bytte klubb till Ekerö samtidigt, bytte till samma distansskola. Vi har spelat dubbel tillsammans, haft DownTheLine ihop och blivit dumpade båda två.

Vi gör det mesta ihop och delar det mesta med varandra. Har den ena av oss flickvän och den andra inte, ja, då delar vi självklart med oss av det goda. Och om den ena får jobb när vi söker nästa gång så ska självklart den andra också få, annars funkar det inte. Vi är som ett package, "If you want any of us, you get both".

Precis som ett par skor. Eller en Igloo-glass. Som dock inte existerar längre. Ett dåligt omen?

Underbar dag idag!



Har hunnit avverka ett tennispass och 1500 meter simning nu på förmiddagen, och nu står solen högt på himlen och skiner. Varmt är det också. Livet leker!

Eller... skinkan var iof slut i morse... och när mamma för en gångs skulle bakade någonting igår så gjorde hon en sockerkaka... och Nadal vann sin trettonde Masters inatt... och jag sover fortfarande dåligt... Vid närmare eftertanke suger livet fortfarande rätt hårt.

I ran into your best friend today

Twelve nights since you ran away

I asked about you and she said,"Can't say"

"Can't say"

I'm feeling lonely and it seems to stay

It's been a while since I felt that way

Well I can tell you there's no room to play this game

All I know is what I'm missing

What I'm missing is your kissing

Are you listening

Don't go

Don't go telling me you're alright

There's no room for getting uptight

Don't go saying that you're okay when you're lonely

Baby

Don't go telling me we're over

When you know you're my one and only lover

And I won't go saying that we're okay

When we're lost without each other

'Cause we're lost without each other

'Cause we're lost without each other

I didn't mean to start the last big fight

You never should have hung up that night

All I want to do is make things right

Make it right

Listen

With all the choices that we chose to make

And all the promises we chose to break

We were busy making big mistakes yesterday

All I know is what I'm missing

What I'm missing is your kissing

Are you listening

Don't go

Don't go telling me you're alright

There's no room for getting uptight

Don't go saying that you're okay when you're lonely

I said baby

Don't go telling me we're over

When you know you're my one and only lover

And I won't go saying that we're okay

When we're lost without

I can tell you one thing

We're not better on our own

I'm tired of running from my feelings

Are you listening

Are you listening

All I know is what I'm missing

What I'm missing is your kissing

Are you listening

Don't go

Don't go telling me you're alright

There's no room for getting uptight

Don't go saying that you're okay when you're lonely

I said baby

Don't go telling me we're over

When you know you're my one and only lover

And I won't go saying that we're okay

When we're lost without each other

'Cause we're lost without each other

'Cause we're lost without each other

'Cause we're lost without each other

'Cause we're lost without each other

'Cause we're lost without each other

Ooh yeah

'Cause we're lost without each other

$10 000 frågan jag ställer mig själv varje kväll - frågan som saknar ett givet svar: Ska jag sova med fönstret öppet eller stängt?

Om jag låter det vara stängt är det galet varmt när jag somnar, galet varmt mitt i natten och jag vaknar dyngsur på morgonen. Om jag däremot låter det vara en aning öppet blir det perfekt på kvällen, perfekt mitt i natten men jag vaknar förkyld på morgonen.

Just nu kör jag på stängt och tar en dusch på morgonen, vilket funkar, men det är bara en kortsiktig lösning. Min förhoppning är att när våren kommer och graderna utomhus stiger så kan jag ha en liten springa öppen utan problem.

Ska bli så skönt när jag flyttar till Dubai med min kommande, snygga fru om några år. Då känns det rätt självklart att man har fönstret öppet på kvällarna.

Så sant i teorin - så svårt att efterleva i praktiken;

Don't Hate The Player - Hate The Game!

Det har ända sedan bloggen startades kommit en del kommentarer om att jag bör ta tag i mitt liv. Inte bara här i bloggen, utan även via msn etc pågår det en ständig debatt kring varför jag inte gör något åt min skola, mitt körkort etc.

Först och främst vill jag säga att jag inte är det minsta orolig över att jag inte gått ut skolan. Jag är 100% övertygad om att jag kommer klara mig i livet ändå. Visst, jag kanske inte blir statsminister eller kung, men jag är inte det minsta orolig över att jag kommer stå arbetslös om några år.

MEN, för er som inte köper det argumentet har jag nu glädjande nyheter! Jag har nu börjat ta tag i bitarna!

1. Jag övningskörde tidigare i veckan, och jag tyckte det gick förvånansvärt bra med tanke på att det, förutom 1.5 minut i lördags på tennisklubbens parkering var nästan två år sen jag körde sist.
2. Jag har träffat lite nytt folk nu ikväll.
3. Har skaffat någonting att göra nu i sommar, som tom kan kallas jobb.
4. Har en del realistiska planer/funderingar på vad jag ska göra till hösten.

Så gott folk, jag tror det löser sig, även för mig:)

Ps: Kommer svar på era frågor om någon dag.

Hur löjligt som helst, jag vet, men hur roligt är det inte att få sms?! När man hör det lilla pipet och man inom sig undrar vem det är ifrån? Oftast finns det någon person man innerst inne hoppas det är ifrån lite mer än man hoppas att det är från någon annan. Och den tillfredställelsen man känner ifall det är från just personen... det finns få saker som slår den känslan. Likaså den besvikelsen man känner ifall man sen ser att sms:et är från en person man är rätt likgiltig inför.

Väldigt stor skillnad dock på hur folk skriver sms. Alla har sin egen speciella touch, och det är så mycket roligare att messa med en person som skriver på samma sätt som en själv än med en som är sämre på att skriva sms än vad man själv är.

Det är en riktig konstform att skriva sms på ett bra sätt. Man ska få fram sitt budskap, man ska ställa motfrågor, man ska använda rätt antal smileysar, man ska försöka fin in lite humor. Jag vill själv påstå att jag är riktigt vass på att skriva sms. Faktum är att jag vill gå så långt som att säga att jag är en av dem bästa som finns på det! Känner väldigt få som kommer upp i samma nivå som mig. De finns någon enstaka, men dem går att räkna på ena handens fingrar.

Sms - Guds gåva till... mig, haha!

Klockan är 03.45 och klockan har precis ringt. Vad får mig att gå upp den här tiden? Jo, antingen en flickvän som är uttråkad, eller som i det här fallet, att Roger ska upp på scenen och spela match!

Min fråga - hur är det möjligt att se så stilig och elegant ut som Roger gör?



På tal om något helt annat - nu har jag haft den här bloggen ett  tag och tänkte passa på att nämna att om ni läsare har några frågor till mig så är det bara att droppa dem i kommentarsfälten under inläggen, så ska jag försöka besvara dem så bra och ärligt det bara går. Det kan vara frågor om allt mellan himmel och jord - ska försöka svara så bra jag bara kan.

Vill ni ge lite feedback angående bloggen, både bra och positiv kritik eller förslag på förbättringar så kan ni göra det också i kommentarsfälten, alternativt använda linus_se_eriksson@hotmail.com.

Min vän Elin Dahlander har promotat min blogg på ett alldeles ypperligt sätt, och därmed tycker jag hennes blogg förtjänar en alldeles egen länk i det här inlägget! Ta en titt på hennes blogg via länken här nedan:

Elin Dahlanders blogg

Power Naps - ämnet som snabbt kan leda till mycket hetsiga diskussioner. Vissa förespråkar denna vilometod starkt, medans vissa är helt emot den.

Själv menar jag att en power nap är gudomlig om man nyttjar den på rätt sätt. Om man inte vet hur man ska behandla den kan det snabbt leda till missbruk och att "napen" har motsatt effekt än den tänkta.

Det räcker att man sover någon minut för länge för att man ska vakna upp galet trött istället för pigg, och detsamma gäller om man sover en för kort stund - man blir då tröttare när man vaknar än man var innan man somnade. Det krävs en fingertoppskänsla utöver det vanliga för att power napen ska komma till sin rätt.

Hur vet man då hur man ska använda Power Napen? Det finns dessvärre inget tydligt svar på den frågan. Det är från person till person. Träning ger färdighet, så det är bara att börja nöta. Experimentera med tiden och hitta vad som passar just dig bäst.

För när man väl hittat sitt sätt, ja, då finns det inget bättre än en Power Nap mitt på ljusan dan!

Speedminton planerad till 12.00 idag. Får ett sms av Joel fyra minuter innan jag ska sätta mig på cykeln och rulla iväg, och följande konversation följer:

Joel: Bli inte nervös nu men Hjalmarsson är med idag! (bästa spelaren i världen typ, bloggens notering)
Jag: Va? Va fan, jag är trött i benen, har inte fått tillräckligt med sömn och ostabil frukost. Plus en finne över övre läppen. Inte min dag, inte min dag...
Joel: Haha, ska träffa finnen med en stenhård forehand!

Ingen plats för sympati här inte.. Aja, är det krig så är det - bara att steppa upp och leverera med andra ord!

"Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd -
men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställen, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr."

Nerförsbackar - lika överskattade som damtennis, golf och stringtrosor.

Folk säger: "Åh vad skönt det ska bli med lite nerför nu" efter att ha bestigit en lång uppförsbacke. Men nerförsbackar är exakt lika jobbiga eftersom man måste bromsa typ. Inte ett dugg skönare. Tacka vet jag plan mark - det är nöten!

Förutom MSN är nog Flashback det bästa tisfördrivet som finns. Satt för någon kväll sen och nötte lite där, och hamnade efter ett tag i DEN HÄR tråden.

Läsningen är skrämmande för mig, men inte särskilt förvånande. "Jongari" skriver tex: Kommer aldrig glömma min första riktiga kärlek. Fast det är mer än 13 år sedan vi var tillsammans så kan jag komma på mig själv att tänka på henne ibland då och då.

"Tajger66": Man glömmer inte sin första kärlek även om det har gått 50 år ens...har man glömt så var det ingen riktig kärlek...Jag kommer ihåg min första riktiga kärlek som det var igår fast det gått 29 år sen dess..tänker på henne ofta och jämför med andra....har ingen kontakt men vet ungefär var hon finns(i en annan stad än där jag bor)....

Det är exakt det jag har varit rädd för. Men... ja, vad ska man göra? Det sägs att man inte ska lägga energi på det som inte går att påverka, och det är väl det som gäller antar jag. Synd bara att jag är så galet dåligt på det...

Murphys lagar går inte att komma runt. De hänger efter oss vart vi än vänder blicken. Idag stötte jag på en igen;

Jackan man behöver hänger alltid längst in på kroken

Ska bara bära ut soporna, vi hörs strax igen!

En kille bar en grym tröja på träningen idag. Han kunde inte ana hur väl tröjan skulle komma till hands ikväll.



Ska inte plåga er med att skriva om hur illa vinnaren var eller hur kass tävlingen är, utan nöjer mig med att säga att jag tycker topp fyra borde sett ut så här, i nämnd rangordning:

1. Alcazar
2. Måns
3. EMD
4. Agnes

Dyrkar Måns, och Alcazar är ju sjukt sköna och proffsiga. Galet att inte någon av de två vann.

Vad gör dig glad?

Vad är meningen med livet?

Tror du på den "kristna" guden?

Plus följande line; "Det är ganska sjukt när man tänker efter, det kanske bara är 60 år kvar för oss att leva. Det går ganska fort."

Hur bör man ta det? Ingen aning. Hur jag tog det? Bowling nästa helg.

En lördagkväll i januari så ringde jag upp en polare för att delge honom en underbar nyhet.

Jag: Vet du vad, min tjej sa att hon älskade mig för första gången idag!
Han: Oh...tungt, snart tar det slut då.
Jag: Va? Vad snackar du om?
Han: Min tjej sa att hon älskade mig en dag, och tre dagar senare gjorde hon slut, för hon hade inga känslor kvar. Så...ja, njut för snart är det över.
Jag: Haha, nejnej, det här kommer hålla hur länge som helst! Det känns sååå stadigt!

Sex dagar senare tog det slut. Anledning: Hon hade inga känslor kvar.

Slutsats: Det svänger snabbt i den här branschen.

Här har ni en tjej att se upp till, kära läsare! Så här borde alla ni göra!

Matilda Widebäck - en förebild!



Haha, ser nu att det är svårt att se, men Matilda har iaf min bloggadress i sitt msn-namn. Alltid härligt med promotion!

Cazzol säger: haha okeey du har inte tänkt att ta tag i ditt liv ngn gång?? typ gå ut gymnasiet?? och skaffa dig ett redigt jobb och en fin kvinna du älskar livet ut??

Det var en gång en liten flicka. Hon var söt, smart, var omtyckt och hade många vänner. Under senare år så hade hon börjat få upp ett stort intresse för godis, och för något år sedan så började hon resa genom hela staden för att handla godis i en stor butik. Butiken hade många sorter att välja på. Priset var visserligen ganska högt, 8.90/hg, och hon fick ta emot många smällar av människorna på bussen på vägen dit, men det tyckte flickan att det var värt. Butiken var visserligen inte helt perfekt - ofta när hon kom dit var det stängt, och ibland var godiset av sämre kvalité, men de gångerna hon kom dit när affärsinnehavaren var på gott humör, då fanns det enligt flickan ingen bättre butik!

Men flickan bodde långt ifrån butiken, och efter ett tag så talade hon om för den stora godisbutiken att hon skulle börja handla hos en annan, nyöppnad butik som låg närmare hennes hem, och som också var väldigt bra. Den var inte lika gammal och hade inte lika många år på nacken, men den hade gjort ett gott intryck på flickan när hon varje dag åkt förbi den på väg till skolan.

Den äldre butikens ägare blev helt vansinnig! Vem trodde flickan att hon var?! Inte kunde hon bara byta butik sådär. Den äldre butikens ägare började smida lömska planer. I smyg en kväll så smög han in hos flickan i hennes rum och la gammalt godis i hennes godisskål. Detta kom flickan nästa dag på, men då var det redan försent - hon hade jätteont i magen av det gamla godiset!  Flickan hade kunnat anmäla den äldre godisbutiken till konstapeln i staden för detta, men hon lät bli. Butiken ångrar sig säkert tänkte flickan.

Veckorna gick och flickan besökte allt oftare den nyöppnade godisbutiken. Hon började gilla den skarpt. Den hade allt som hon kunde önska. Visserligen tog smaken på klubborna slut lite väl snabbt ibland, innan hon riktigt hunnit njuta av dem, men butiken gengäldade detta genom att snabbt erbjuda nya klubbor. Dessutom hade de en väldigt trevlig personal som tog väl hand om henne nu medans hon fortfarande hade ont i magen av det gamla godiset från den stora butiken.

Så kom då dagen som skulle förändra allt. Flickan skulle på en utflykt med sin skola, och utflykten skulle gå till samma stadsdel som den gamla, stora godisbutiken låg i. Varför inte bara gå in och hälsa på och se efter ifall det går bra för butiken? tänkte flickan. Sagt och gjort - flickan besökte butiken och märkte att hon trots allt butiksägaren gjort mot henne gillade den butikens utbud. Flickan hade nu satt sig själv i trubbel.

Hon visste inte vilken butik hon i fortsättningen ville gå till! Å ena sidan hade hon den nyöppnade som hade allt hon någonsin kunde önska sig. Den låg nära, den hade väldigt bra godis och ägaren gillade nästan exakt samma sorter som flickan gjorde. Men å andra sidan hade hon den gamla, äldre butiken. Ägaren där hade varit väldigt dum mot henne, men han lovade nu att godiset alltid skulle vara av bra kvalité, plus att han erbjöd flickan gratis sockerdricka och polkagrisar om hon valde att komma tillbaka till deras butik. Några sådana gåvor kunde inte den nyöppnade butiken lova henne nu i början, utan det enda dem kunde komma med var att de lovade att ta hand om henne på allra bästa sätt om hon valde att fortsätta handla i deras butik.

Flickan fortsatte tveka. Båda butikerna verkade bra, men flickan tog nu ett beslut. Hon visste att hon skulle trivas väldigt bra med att handla i den nyöppnade butiken som låg nära henne, men den äldre butiken hade redan beställt sockerdrickan och polkagrisarna hon skulle få, plus att det flickan menade att det trots allt var hennes eget fel att den äldre butiken hade lagt gammalt godis i hennes godisskål - hon borde inte ha bett dem sänka priset från första början!

Redan efter några få dagar börjar problemen hopa sig. Flickan märker att butiken kanske inte förbättrat sig trots allt. Hon upptäcker hårda röd/svarta dödskallar i en av lådorna, och sockerbitarna är knappast färska. Men hon tänker att det är hennes eget fel att det är gammalt godis - hade hon bara fortsatt handla i butiken hela tiden så hade inte godiset behövt ligga så länge och bli gammalt. Hon får skylla sig själv, tänker hon.

Den nyöppnade butiken då? Jo, ägaren där är väldigt ledsen. Han vet inte hur han ska få flickan att förstå att det i längden är ett bättre val att handla hos dem. Men en vacker dag kommer flickan tillbaka tänker ägaren... en vacker dag... För chokladen är inte brunare på andra sidan staden.

Sorry Seems To Be The Hardest Word av Blue feat. Elton John

What I gotta do to make you love me
What I gotta do to make you care
What do I do when lightning strikes me
And I wake to find that you're not there
 
What I gotta do to make you want me
What I gotta do to be heard
What do I say when it's all over, babe
Sorry seems to be the hardest word
 
It's sad, so sad
It's a sad, sad situation
And it's gettin' more and more absurd
It's sad, so sad
Why can't we talk it over
Oh it seems to me
That sorry seems to be the hardest word
 
What do I do to make you want me
What I gotta do to be heard
What do I say when it's all over
Sorry seems to be the hardest word
 
It's sad, so sad
It's a sad, sad situation
And it's gettin' more and more absurd
It's sad, so sad
Why can't we talk it over
Oh it seems to me
Sorry seems to be the hardest word
 
Yeeeah
Uuuuh
 
Nanana nananana
 
Sorry
 
What do I do to make you love me
What I gotta do to be heard
What do I do when lightening strikes me, yeah
What've I gotta do
What've I gotta do
When sorry seems to be the hardest word

Jag slog personligt rekord igår! Ett rekord utan dess like!

Usain Bolt's 9.69 står sig slätt i jämförelse. Likaså Eamon Sullivans 47.05 på 100 meter frisim. Även Gene Rychlak Jr's  458 i bänkpressen kan slänga sig i väggen. För jag hade nämligen ett telefonsamtal som sträckte sig över 3h och 31min igår kväll/natt! Personligt rekord med ca 2h och 10min. Det är med andra ord en stolt bloggare som gick och la sig igår natt ca 01.48.

Somnade ganska direkt efteråt. Vid 02.50 ringer Dilf. Då är han på väg hem från någon fest inne i stan. Han får två minuter, sedan lägger jag på och stänger av telefonen. Det är skillnad på personer och personer. Man ska veta sin plats.

Som ni vet är jag i Malmö och ser Davis Cup matchen mellan Sverige och Israel. Matchen är i full gång, och jag rapporterar direkt från domarstolen.



Nä, skoja bara.

Sverige vann hur som helst dubbeln. Så gott! Inne i hallen har vi inte märkt någonting av demonstrationerna utanför.

Ni Mölndals-elever som läser här och som brukar klaga på att ni är rädda att bli träffade av bollen om ni står för långt in i banan när er partner servar när vi spelar dubbel, kolla hur nära mittlinjen Aspelin står när hans partner servar:

På så här gott humör var jag när jag hade duschat, slängt på mig mina lalliga grå, en skjorta och skulle ner och käka frulle:



Sen slår jag upp dagens SvD och mitt goda humör byts istället ut till att bli oerhört irriterat. Jonas Arnesen är grym för svensk tennis - ungefär 60% av det som skrivs om svensk tennis kommer från hans penna. Men varför måste killen jämt vara så ruskigt negativ? När jag och Dilf drev DownTheLine skrev vi det där, och jag skriver det igen - skitbra att han skriver, men varför alltid så negativt? Är något dåligt så ska man självklart skriva det, men även om något är positivt så vrider Arnesen det till något negativt.

Så här står det i en artikel om gårdagens matcher:

Närmare 4000 stolar stod tomma och ljudet från den cirkulerande helikopter som bevakade Stadionområdet trängde in i hallen där de israeliska supportrarna tycktes vara i majoritet.

Det där stämmer fan inte! 4000 stolar stod tomma - korrekt. Men att en cirkulerande helikopter hördes är inte sant, och den svenska klacken var då fan inte tyst heller. Det var sjukt mycket bättre stämning inne i hallen än någon någonsin kunnat hoppas på! Både svenskarna och israelrna gapade på riktigt bra, och jag tror alla inblandade var ruskigt nöjda med stämningen.

Visst, det skulle varit grymt mycket bättre om hallen var fullsatt, men sett till förutsättningarna så var det hur bra som helst!

En annan sak som gör mig irriterad är upplägget på frukostarna på hotellen. Först tar man bricka och tallrikar. Efter det står valet av pålägg på tur. Ofattbart! Hur ska man veta vilket pålägg man vill ha när man ännu inte ens sett vilket bröd som finns att välja på. Galet. Vart är världen på väg?

Har aldrig varit med om så här mycket poliser i hela mitt liv! Helt galet. Man måste typ visa sin badge bara för att få andas inne i lokalen.

Hur som helst - har sett båda lagen träna nu. ToJo ser stadig ut, Vinci ser anorektisk ut. Galet smal, men forehanden sitter där. Tippar dock 4-1 till Israel. Berta lär få spela den betydelselösa femte matchen.

Pressrummet - stort och rymligt. Minus för att man får ha kabel då inte trådlöst finns. Plus för att presskonferenserna kommer hållas i samma rum som vi sitter. Fikan ännu inte utforskat. Det står i tur på schemat. Har dock sett klent ut när man gått förbi hittills, så har inga stora förhoppningar. Men är det något jag lärt mig är det att hoppet är det sista som överger en, så jag håller fortfarande tummarna för att kanelbullarna kommer dyka upp så småningom.

 

 

Framme vid hotellet. Matchen kan börja!

Jag vet, jag velar. Men nu vill jag starta upp bloggen igen. Kanske inte blir en miljon inlägg varje dag, men jag ska göra mitt bästa för att hålla den levande.

Tack så mycket för alla kommentarer under de tidigare inläggen. Det är kul att se att folk bryr sig.

Okej, då kör vi igen!