Välkommen hem älskling!

Julia här igen.
Idag kommer älsklingen hem från Dalarna och i helgen ska han flytta in på riktigt i lägenheten. Jag var där idag för att städa det sista och fixa iordning lite. Det är inte 100% klart, men börjar i alla fall likna något. Bara lite små inköp och skåpsluckor i köket som fattas.

Jag förstår att ni alla är nyfikna på hur det ser ut i lägenheten, och tänkte därför bjuda på en liten rundvandring här på bloggen:



Märkte nu att det inte syntes så tydligt här på bloggen, men om ni tittar riktigt noga så ser ni att det står L Eriksson på dörren. Vuxenpoäng så det skriker om det!



Sen kommer badrummet, som enligt mig är det snyggaste i lägenheten. Och se till vänster - en tvättmaskin! Kan inte bli så mycket bättre.



Här har vi själva rummet, med en stor och härlig säng! Nu är det slut på trängseln ;-)



Och en stor skön soffa... (Hunden ingick inte i lägenheten, hon kom med flickvännen ;-) )



Och det här är nog det som är bäst enligt Linus - en stor TV med ljudanläggning och allt man kan tänkas önska sig. Han har även planer på att utöka samlingen med ett Playstation men jag gillar inte riktigt tanken. Skulle nog föredra att ligga och mysa tillsammans än att få somna ensam med en pojkvän som sitter och spelar tv-spel en meter bort.



Här är köket som jag egentligen tycker vi ska tala lite tyst om... Det är inte lägenhetens skönhet om man säger så. Men ett litet mysigt bord fick vi dit i alla fall tack vare Linus föräldrar och när det kommer upp några skåpsluckor ska det nog bli helt okej. Det duger i krig som Linus brukar säga ;-)



Priset från Danmark står naturligtvis på plats! Den ska användas flitigt och jag ska försöka få älsklingen att börja dricka kaffe och samla ännu några vuxenpoäng.

Ja, det var nog allt, förutom städskrubben/klädkammaren som inte kändes så väsentlig att visa upp här.
Kallingarna då? undrar ni nu.
Jaa.. alltså. Alternativet att klippa sönder dom hade ju en självklar ledning i omröstningen här på bloggen, och jag tänkte göra som ni sa för det var ju det jag själv ville också. Men så stod jag där ännu en gång med saxen i handen och så hör jag älsklingens bävande röst från vårt senaste telefonsamtal i huvudet. "Snälla klipp inte sönder dom! Jag ber dig...." (Nåja, bara en liten överdrift där) Och jag gjorde det inte. Är det inte äkta kärlek så säg?
Jag ska däremot fota honom i smyg när han har dom på sig så att ni också får njuta av den underbart vackra synen.

Jag återkommer nog redan lite senare idag med ett fynd som jag gjorde idag i lägenheten. Det är helt otroligt vilka fantastiska prylar och kläder min kära pojkvän har. Det vore nästan taskigt att inte dela med sig av det.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0