.

Efter en tids tjatande från Linus sida om både gästinlägg, bloggidéer och till och med att starta en gemensam blogg (vilket kändes som ett lite väl stort steg för tillfället), har jag, Linus flickvän (även kallad gumman), funderat och fattat beslutet att komma med något inlägg då och då. Känner jag mig själv rätt kanske det bara blir ett... eller kanske två. Vi får se helt enkelt.

Som ni alla kanske vet så fick Linus nycklarna till sin lägenhet förra veckan. Detta betyder att alla saker och kläder från huset ska packas ner i väskor och transporteras till lägenheten. I söndags var vi båda hemma i huset och Linus slängde ner lite (läs massor med) kläder i en stor tennisväska och sa:
"Älskling, kan inte du ta med den här till lägenheten? Så har du något att göra sen i veckan liksom."
Snäll som jag är släpar jag med mig väskan på säkert drygt 20 kg (fick skjuts en liten bit) och sedan på bussen och vidare på en stunds promenad tills jag äntligen var framme vid porten. Där började nästa bekymmer - hur ska jag få in den här jätten till väska in genom den tunga porten som hela tiden vill slå igen sig och inte går att ställa upp?
Efter en stunds stånkande och många svordomar fick jag in väskan genom porten och sedan in i lägenheten. Tur att han bor på nedersta våningen eftersom det inte finns någon hiss!

Efter att ha städat en hel del och dammat av garderoben började uppackningen av kläderna. När jag kom till kalsongerna hittade jag något som fick mig att stanna upp. Nämligen dom här:



Har ni någonsin sett något större?! Eller något mer osexigt?!

När jag tänkte efter så mindes jag att jag faktiskt sett dem en gång tidigare, fast jag kunde inte minnas att dom var så här stora! Jag frågade Linus den gången varför han ens har kvar dom. Svaret jag fick var: "Dom kan vara bra att ha senare när jag blir större."

Okeej. Min pojkvän vill alltså spara dom här fruktansvärt osexiga kalsongerna för att han har planer på att bli större. Större som i tjockare. Kul.

När jag höll på och städade härom dagen så insåg jag att jag skulle behöva fler dammtrasor eftersom det var fruktansvärt skitigt i lägenheten. Mina tankar drogs genast till kallingarna, men jag vågade inte göra något ännu.
Jag tog upp det med honom på msn senare på kvällen:

Julia säger:

haha kanske det

förresten

dom där stooora kallingarna

Linus säger:

haha aaa

dem är stora

Julia säger:

hm

funderar på att göra dom till städtrasor, kan behövas i köket

Linus säger:

hahahha men va

nej

men

däremot

du kan ta en träningströja

men då får jag vara med och bestämama vilken

Julia säger:

haha nej

blir du arg om jag tar kallingarna?

Linus säger:

haha ja det blir jag

ta en träningströja istället, dem har jag så det räcker och blir över av, haha

Julia säger:

skyll dig själv att du inte är hemma... hahaha

Linus säger:

har du redan tagit kallingarna eller?

Julia säger:

haha

Linus säger:

haha har du det???

Julia säger:

kanske det

Linus säger:

ja eller nej?

Julia säger:

hm

nja

Linus säger:

haha, Ja eller..Nej?

Ja, ni märker ju paniken när jag förde kallingarna på tal. Dessa ligger honom tydligen varmt om hjärtat.
Trots detta fick jag ett infall när jag idag i lägenheten fick syn på dom igen. Det bara ryckte i fingrarna på mig och jag ville inget hellre än att greppa tag i saxen och klippa sönder dom. 

 

Här tog det dock stopp.
Någonting i hjärtat sa mig att det var taskigt av mig att klippa.
En annan del av mig sa däremot att han ska vara jävligt tacksam att jag städat hans lägenhet i sammanlagt 8 timmar och jag skulle ju faktiskt bara ha dom till att göra den ännu finare och att jag dessutom inte vill se honom i dom, speciellt inte om han har planer på att vara tjock när han bär dom.

Nu ber jag er, kära bloggläsare, om råd. Köket är ännu inte städat, mina planer är att göra det på fredag. Så vad säger ni? Ska jag, som Linus säger, använda en gammal träningströja eller ska jag göra mig själv (och egentligen Linus också) en tjänst och klippa sönder dom?
Ni har till på fredag morgon på er att fatta ert beslut.

(Och alla ni som kallat Linus för toffel. Vem är egentligen den största toffeln av oss två?! Den som lägger ner sin lediga tid på att städa pojkvännens nya lägenhet eller den som ligger i Dalarna och jobbar på brännan?)

Till sist ber jag om ursäkt för ett kanske lite väl långt blogginlägg. Men det är inte lätt första gången ;)