.

Vet inte hur många gånger i mitt liv jag har kollat på krönikan från fotbolls-Vm i USA -94. Är säkert ett tresiffrigt antal gånger, men ändå får jag fortfarande rysningar när jag ser DET HÄR. Fan vad stort det var alltså!

I krönikan så hörde jag också för första gången världens bästa dikt, som än idag är en av de få dikter jag verkligen gillar.

Den mätta dagen av Karin Boye

"Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd -
men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställen, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr."